10 oktober 2014

Det här med att få tummen ur...

Jahapp.
Här sitter jag nu vid det smuliga köksbordet och skriver. Äntligen. Har tänkt skriva flera gånger men...

Har haft så svårt att komma mig för. Blir så trött nuförtiden, jobbet är roligt och tar helt klart ut sin rätt. Brukar mest bara orka "vara" om eftermiddagarna.
Är uppe i 50% nu. Det vart rätt stor skillnad i att jobba 2 timmar om dan och att jobba 4. Hinner med mer. Kan göra saker som tar längre tid efsm jag har tid på mig att göra klart.
För än så länge funkar det inte riktigt att lämna något halvvägs, för att fortsätta nästa dag. Helt meningslöst faktiskt, för jag måste börja om då.
Det är kul. Och tröttande.

Har alltmer tydligt märkt av en inte så trevlig sida hos mig. Jag har börjat skjuta upp saker. Det behöver inte vara särskilt svåra eller jobbiga grejer. Bara det att det liksom inte... flyter i riktningen, liksom. Svårt o förklara känner jag.
Men som förut, innan liksom, då gjorde jag grejer liksom "bara sådär". Tjoff, tjoff, tjoff, klart, liksom. Oavsett hur mycket eller lite "flyt i riktningen" det var så blev saker gjorda.

Nu är det väldigt mycket "jag ska bara göra x först.... och titta där, vad konstigt, det får jag kolla på...." osv. Det som egentligen borde göras blir ogjort medan en massa annat blir grudligt utfört. Inte är det nån logik i det heller. Om jag vet att "nu behöver jag verkligen tvätta annars blir det kaos i morgon när tjejerna inte har några rena tröjor"... Nä, då blir det med stor säkerhet inte gjort. Nästa grej kanske är att, tja, t ex fixa matlåda till jobbet. Fy så tråkigt. "Men titta, vad mycket tvätt, jag måste dra igång tvättmaskinen ju!"
Och så håller det på. Rätt störigt beteende alltså. Jag blir jävligt irriterad på mig själv, min dåliga självdisciplin och ffa att jag har ju BESTÄMT när jag ska göra det och ÄNDÅ skjuter jag på det.
Och så ställer jag till det. Blir galet irriterad och väldigt uppjagad, när jag hamnar i tidsnöd.

Men så, besynnerligt nog, inträffar "The Triss-moment". Ni vet. PLÖTSLIGT HÄNDER DET. När det råkar flyta i riktningen liksom.
Har länge, flera månader, tänkt skaffa träningskort på Friskis. Som ligger så lååångt bort - inte... Så en dag nyligen råkade jag vara i närheten av Friskis i ett helt annat ärende och DÅ! Minsann, så cyklade jag till Friskis och ordnade med medlemsavgift och träningskort. Det tog ju inte särskilt lång tid, och dessutom så hade jag redan gjort allt jag skulle ändå. Så det var inte så att jag cyklade till Friskis för att skjuta upp nåt annat jag skulle göra. Det var liksom bara så att det flöt i rätt riktning.

Om två veckor ska jag på ACT, för första gången. Är milt skeptisk och hoppas på att det ska ge något. Hittills har de tre frågorna satt myror i skallen på mig och det är väl ett gott tecken tänker jag.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar